Allt viktigare med färdighetstester för ekonomer

Dfind är ett rekryterings och bemanningsföretag som mot rekrytering av ekonomer. I ett inlägg på deras sida skriver de om vikten av att använda sig av färdighetstester vid rekrytering av ekonomer. Fredrik Sjöberg ser det som en självklarhet att kontrollera kandidatens kunskaper med ett kompetenstest och inte bara lita på cvm.
Läs inlägget här:

Vikten av kompetenstester

Kunskap ”Rätt personlighet” i all ära, men vad hjälper det om personen ska hantera miljonbelopp och inte har rätt kompetens? Fredrik Sjöberg på Dfind Finance förklarar varför färdighetstester blir ett allt viktigare redskap i jakten på kunniga ekonomer. Dessutom ger han tips på hur du som kandidat kan förbereda dig.

De flesta som sökt ett jobb de senaste fem – tio åren har gjort ett personlighetstest. Rent praktisk testning av

ekonomikandidaternas kunskap och färdigheter är fortfarande inte särskilt vanligt. Fredrik Sjöberg är senior rekryteringskonsult på Dfind Finance och poängterar att det finns mycket att vinna på att säkerställa kompetens med objektiva mätmetoder.

– De flesta kan ju slänga sig med facktermer, men när det kommer till kritan så kan det visa sig att kandidaten inte alls har den erfarenhet och kunskap som krävs. Och som ekonom har du trots allt ett stort ansvar för en mycket viktig del i ett företag. Jag tycker det är lite konstigt att inte fler använder sig av kompetenstester. För oss som är nischade och enbart rekryterar ekonomer är det en självklarhet. Vi lägger dessutom mycket tid på att utvärdera och utveckla våra tester till att bli så lika arbetsvardagen som möjligt.

Stort utbud av tester inom ekonomi

Kan man verkligen testa folk på allt?

– Vi täcker nog in det allra mesta. Vi har ett test för ekonomiassistenter, två tester riktat mot redovisningsekonomer samt ytterligare ett för löneadministration. Sist men inte minst har vi våra AT-tester där vi testar det numeriska eller det logiska tänkandet alternativt den verbala kunskapen främst hos kandidater som söker chefs- och specialisttjänster.

Vad innebär AT-tester?
– Det är relativt tuffa tester som dessutom går på tid. I och med att kandidaten garanterat inte kommer att hinna alla uppgifter, kan vi även se hur personen planerar sin tid: Är du till exempel en som sväljer tidspressen och ser till att svaren blir rätt, eller hetsar du igenom och chansar? Resultatet jämförs mot en normgrupp på 300 personer, där du får en percentil mot andra chefer och specialister. Hamnar du på 46, så har du alltså bättre resultat än 46 procent i den gruppen. Det vill säga, lite som resultatmätningen på högskoleprovet.

Oj, det låter tufft.
– Ja men det är ju verkligen för chefer och specialister. Men det är ofta en tuff situation för kandidaterna, först en intervju – och det är ju en pärs i sig. Det låser sig för vissa och ibland får kandidater komma tillbaka.

Testresultaten ger värdefull information till både arbetsgivare och kandidat

Testerna är inte bara till för arbetsgivarna poängterar Fredrik Sjöberg, det är minst lika mycket till för att kunna coacha kandidaterna till nästa steg i karriären.

– Att bli utmanad är en sak, men att kliva på en tjänst där man inte känner sig trygg och inte klarar majoriteten av arbetsuppgifterna mår ingen bra av. Vi är noga med att återkoppla och gå igenom testet efteråt för att se till att kandidaten kan ta med sig något därifrån.

Oftast då det gått illa, är det stress som är boven i dramat.

– För många ligger det år av provångest i ryggsäcken. Och de allra flesta gör betydligt bättre ifrån sig andra gången – utan att det är samma frågor. Miljön och den obekanta situationen ställer till det. Det finns kandidater som slår mig på fingrarna varje dag i veckan avseende redovisning men som stressar upp sig vid blotta ordet ”test”. Det är viktigt att komma ihåg att bara för att du skulle råka göra ett dåligt resultat betyder det inte att du är dålig på ditt jobb.